Ghana baby!

Insamlingen

2010-06-29T13:37:00.002+02:00

Insamlingen är inne i sin slutfas och jag vill bara uppmuntra alla att tänka efter om man vill bidra, och isåfall göra det så snart som möjligt, helst idag eller imorgon.

Redan nu är skolan förvandlad men det finns mycket kvar att göra och vår hjälp tillsammans med det holländarna samlat in kommer förbättra över 200 skolbarns skolgång något enormt. Skolan är nu ommålad och många bänkar beställda och min förhoppning är att Vittin Primary School om ett par veckor kommer vara en skola oigenkännlig från den vi besökte för en dryg månad sen.

TACK till alla ni som hittills bidragit, för er som VILL göra det så är bankkontonumret som gäller 3021 22 34676 (Nordea).

VILL DU HJÄLPA TILL?

2010-06-07T23:45:00.004+02:00

”Barnen har en otroligt harlig uppsyn och jag kanner i hela kroppen hur jag vill gora allt jag kan for att hjalpa dem. Speciellt en skola vi besokte igar var otroligt fattig - det fanns inga bankar, inga stolar, inga papper eller pennor, de svarta tavlorna var formultnade och sjalva byggnaden sprucken och fallfardig. Det gar inte att se sadant utan att bli berord. Sa fort jag kommer hem kommer jag se vad jag kan gora for att samla ihop pengar och skicka ner for att hjapa dem.”
Utdrag ur min blogg, 7 april 2010

VILL DU HJÄLPA TILL?

Efter två månader i Ghana inser jag att man som volontär har två uppgifter. Dels att göra så mycket gott man kan när man väl är på plats och dels att fortsätta hjälpa till även efter att man kommit hem. Detta genom att sprida kunskap och försöka hjälpa till finansiellt, för små summor med europeiska mått mätt gör stor skillnad där.

Av alla skolor vi besökte i Ghana var det en som stack ut: Vittin Primary School. Där samsas över 200 barn i en sliten skolbyggnad som saknar de förnödenheter som behövs för utbildning. Det finns väldigt begränsat med möbler och utrustning vilket innebär att den stora majoriteten av barnen varken har skolbänkar eller pennor, papper och läroböcker.

Jag och Sara har tillsammans med våra tre holländska volontärsvänner bestämt oss för att göra vad vi kan för att ge barnen en bättre chans i livet. Holländarna har redan påbörjat projektet och har med hjälp av släktingar och vänner kunnat finansiera reparation av själva byggnaden, nya griffeltavlor samt tio skolbänkar. En stor förbättring men än finns mycket kvar att göra. Skolan har sex klassrum och just nu är fem av dem helt omöblerade.

Vill du hjälpa till? Alla pengar som skänks går OAVKORTAT till förmån för Vittin Primary School och då framförallt till inköp av skolbänkar. Vi har ett avtal med en möbelsnickare i Tamale som för en skolbänk som rymmer 2-3 barn tar en summa på cirka 180 svenska kronor. Vi stänger insamlingen den 1 juli och då skickas pengarna till Francis, vår kontaktperson i Ghana som är anställd av Voluntary Childaid. Han är pålitlig och kommer att se till att bänkarna är på plats i klassrummen omgående. Leveranstid för tio bänkar är en vecka vilket innebär att barnen i början av juli kan slippa att undervisas sittandes på betonggolv. Skulle pengarna räcka finns även behov av ett förvaringsskåp samt utrustning i form av skolböcker, papper och pennor. Vår hjälp gör enorm skillnad för de 200 barnen på Vittin Primary School och även för de lärare och volontärer som kämpar med undervisningen.

Vill du att jag ska berätta mer om Vittin Primary School eller Ghana i allmänhet är du väldigt välkommen att höra av dig. Jag är full av intryck och upplevelser och delar gärna med mig av det jag sett och upplevt i Ghana, det vänligaste och mest välkomnande land man kan föreställa sig. Människorna har verkligen inget överflöd när det handlar om materiella ting men när det kommer till gästvänlighet och medmänsklighet finns inga gränser.

Bankkontonumret som gäller är 3021 22 34676 (Nordea). Den 1 juli överförs alla insamlade pengar till Francis. Varje krona räknas!

Kram Emma (072-0010996)

Vittin Primary School utifrån.

Så här ser klassrummen ut: omöblerade, men fulla av underbara barn. Väldigt klyschig mening... men sant!

Tre av de undervisande lärarna som alla uttryckte oerhörd uppskattning för all hjälp. Inte lätt att undervisa barn med minimal utrustning.

Ett av barnen. De är verkligen fantastiska, och jag hoppas verkligen de har en ljus framtid som väntar. Det är de värda. Men Ghana är ett land på frammarsch så det ska förhoppningsvis gå bra!

Bankkontonumret som gäller är 3021 22 34676 (Nordea). Hör av er!

BILDER

2010-06-07T23:21:00.003+02:00

Jag och syster Patience. Saknar henne vi kom himla bra överens! Även fast hon hade klagomål på hur noga jag tvättade mina kläder haha

Janet! Livets coolaste tjej faktiskt. Hon kommer gå långt!

Vi med våra skyddslingar. Inte så lätt att ta gruppbild på 10 stycken vildingar. Det saknas dock ett par bebisar + de fyra äldsta som var på dagis.

Gruppbild från Cape Coast! Maarten, Lennaert, Jag, Sara, Maarten, Angel.

Cape Coast Castle

Jag och vattenförsäljare på stranden

Regnskogen!!!

Från hotellbaren. NICE

Home sweet home

2010-06-07T19:20:00.002+02:00

Har nu varit hemma i ett par dagar och börjat smälta allt det fantastiska jag varit med om. För visst har det varit fantastiskt. Ghana har gett mig allt jag kunnat drömma om och lite till. Bo i en ghanesisk familj, jobba med fantastiska barn på ett barnhem, gå på safari på savannen, bada i ett vattenfall, närvara vid ett ghanesiskt bröllop, gå på en 40 meter hög hängbro i regnskogen, dansa till traditionell afrikansk musik under stjärnhimlen, bada i Atlantens vilda vågor, gå på Västafrikas största marknad och dela taxi med en get är unika upplevelser var och en för sig och tillsammans utgör de bara en bråkdel av allt jag haft förmånen att uppleva. Är så tacksam.

Vår sista vecka i Ghana blev precis så bra som jag hoppats med undantaget att jag blev lite sjuk under söndagen och fick ta det extra lugnt i 1,5 dygn. Inget jättestort problem med tanke på att vi bodde i en bungalow precis vid stranden och hade vågbruset 20 meter bort. Mmmmmm. Det är nog ett av de mest rogivande ljuden man kan tänka sig.

Det jag förutom vårt underbara strandläge kommer minnas bäst från Cape Coast är nog ändå vår utflykt till Kakum National Park i regnskogen. Där finns en unik hängbro som är 350 meter lång och 40 meter upp i luften. Med andra ord går man i regnskogens övre skikt. En helt fantastisk upplevelse och jag är väldigt nöjd med att inte vara höjdrädd för isåfall hade det nog varit svårt att promenera på bron. En amerikansk kvinna konstaterade högljutt att "a bridge like this would never be accepted in the States!!!" och det hade hon nog i och så för sig en poäng i, men det finns väääldigt många saker i Ghana som aldrig skulle bli godkända i västvärlden men som, tro det eller ej, ändå fungerar utmärkt!

Vi var även lite turister och besökte Cape Coast Castle, ett gigantiskt slott som tjänade som utkörsport för slavhandeln för några hundra år sen. Tusentals slavar trängdes ihop i små fängelsehålar innan de lastades ombord slavskepp som förde dem mot ett liv i bojor i Europa eller Amerika. Det var svårt att låta bli att skämmas när man (än en gång) fick ett bevis på vad vi vitingar haft för oss genom historien. Kan inte ens föreställa mig lidandet slavarna utsattes för men att gå runt i de mörka fängelsehålorna och höra hur de behandlades gav iallafall en hint.

En av de mindre angenäma uppgifterna under våra sista dagar var att säga hejdå till de underbara personer vi lärt känna. Men holländarna ser vi med största säkerhet senare i sommar och vad gäller Tamale hoppas jag att någon gång kunna återvända. Childaid har planer på att starta ett eget barnhem och isåfall skulle jag som det känns nu kunna tänka mig att ta ett halvårs studieuppehåll och hjälpa till att komma igång med verksamheten. Det är ju dock vaga planer som isåfall ligger ett par år framåt i tiden.

Nu ska jag lägga upp lite bilder för sista gången och sen kommer det komma ett litet specialinlägg som vädjar till eran generositet. Vet inte om jag kommer skriva något mer här på bloggen sen...kanske lite tankar och funderingar. Vill inte avsluta bloggen helt för då känns det som att även Ghana-äventyret är avslutat och det vill jag inte. Verkligen inte.

I fotbolls-VM i sommar hejar vi på Ghana!

KRAM PÅ ER! Och tack för att ni har intresserat er och läst :)

Sorg

2010-05-27T19:06:00.003+02:00

Valkommen till det som med storsta sakerhet ar mitt sista inlagg fran Ghana!

Imorgon lamnar vi namligen Tamale for att aka pa semester till Cape Coast. Eftersom transportsystemet inte ar direkt valutvecklat har maste vi dock mellanlanda en natt i Kumasi sa vi ar inte i Cape Coast forran pa lordag. Vi aker hela ganget - jag, Sara, Maarten, Maarten Kojo, Lennaert, Anton och Maartens flickvan Angel. Ska bli harligt och ar himla tur att jag har Cape Coast att se fram emot for annars skulle jag vara sa sjukt ledsen over att lamna Tamale. Det kanns valdigt sorgligt redan nu. Har sagt hejda till alla vara vanner nu och det enda som ar kvar ar att ha middag med familjen ikvall samt packa. Klockan 6 imorgon bitti ska vi vara vid bussen. Ar svart att beskriva kanslorna jag har over att lamna, arligt talat vill jag helst inte tanka pa det. Har trivts sa otroligt bra har och det ar verkligen ingen overdrift att saga att jag alskar Ghana. Landet, manniskorna, naturen, kulturen...allt. Och det faktum att jag inte vet om eller nar jag kommer tillbaka gor att det kanns riktigt jobbigt. Trodde aldrig att jag skulle trivas sa bra innan jag gav mig ivag men vara manader har har varit det mest fantastiska jag varit med om.

Idag var aven sista dagen pa barnhemmet. Kramade barnen hart hart hart hart hart innan vi gick men forsokte tanka att vi kommer ses igen. Kommer verkligen sakna dem. Detsamma med var familj...ar sa sorgligt att det ar sista middagen idag. Kanner att jag inte riktigt gjort dem rattvisa har i bloggen, de har inte fatt sa mycket uppmarksamhet som de fortjanar. For faktum ar att de ar sa himla fina alla tre. Ah. Mama Pat, Pat och Patience. Sa fina. Igar sa vi aven hejda till killarnas familj, sorgligt aven det eftersom vi spenderat sa mycket tid dar.

Avsked kan do.

Fran en sak till en annan...i forrgar sov vi i Antons hydda i en by utanfor Tamale! Haha. Livets grej faktiskt. Ingen elektricitet, vatten, toalett, flakt etc utan bara en stenhydda med grastak. Det gick dock ovantat bra och jag sov som en stock storre delen av natten. Sjukt rolig erfarenhet att ha testat.

Igar kopte vi 40 stycken clips till barnhemmet att ha att fasta blojorna med. Det behovdes verkligen och personalen blev sa tacksamma. De sade 'god bless you, god bless you' om och om igen och trots att jag inte ar troende ar just de orden valdigt fina att hora av nagon anledning. Idag fick vi aven ut certifikat fran barnhemmet som bevis pa att vi jobbat dar:

'Emma Blom worked zealously and was always punctual. She really had the love and welfare of the children at heart and her two months contribution to the work in the Home made a great impact. She was fond of presenting the children with gifts. She made enormous contribution both financially and materially to improve the lives of the children.
I recommend her to anyone or insitution willing to assist her'.

Bara lite overdrivet. Hehe. Men whatever, jag och Sara kanner oss som riktiga hjaltar nu!

Jag har btw suttit sonder min mobil. Det enda jag kan anvanda den till nu ar att ta emot samtal. Inte skriva eller lasa sms eller ringa osv. Heja heja.

Kommer hem om en vecka. Ta hand om er tills dess!

BILDER

2010-05-23T18:46:00.003+02:00

Fredagskvall pa Sparkles. DANS!

Killarnas gard dar vi spenderat manga timmar i vara dar. Har dans med deras familj fore pannkaksorgien i fredags. Haha

Jag forsoker lara Sammy klappa takten pa barnhemmet. Men de var mest intresserade av ballongerna.

Skyfall. Da vill man helst inte vara ute pa promenad..

Yam, en av de delikata ghanesiska matratterna. Hrrm.

Vara systrar forsokte lara oss att bara som afrikaner. Gick bra! Vi agde!

De aldre barnen nar de ska till skolan. Sando har lyckats ta av sig sina byxor och det ser ut som Fuseini (eller Alhassan, de ar enaggstvillingar) ar pa gang att gora desamma. Dessa barn...

En bild fran Kintampo igen fast fran Saras kamera denna gangen. Ah vad harligt dte var!

Fruktsallad med glass, min lunch 75% av dagarna. MMMM.

Get i taxin! Jesus Power! Hahaha. Denna bilden har sa manga nivaer!

Heyy

2010-05-23T17:59:00.002+02:00

Sondag = Swimmingpool tills ansiktet branner och sedan internetcafeet. Ett koncept som fungerar!

Var tid i Ghana har borjat rinna ut pa riktigt. Vi lamnar Tamale tidigt, tidigt pa lordag och sen lyfter vi hemat pa onsdagskvallen. Dagarna daremellan ska vi ha semester med hollandarna i Cape Coast. Regnskogsvandring, hotell pa stranden, Smirnoff Ice for en tia styck...ja det kommer bli bra dagar. Sen ar det utan atervando dags att atervanda till det strukturerade och valordnade svenska samhallet. Vet inte riktigt vad jag kanner. Forvantan blandat med noeoudgfuygrdkwuhsyudwtutwudfr, ungefar.

I fredags fick barnhemmet klara sig utan sina svenska volontarer for da hade vi annat pa agendan. Vi besokte Vittin Primary School, en grundskola har i Tamale. Vi bestamde oss redan forsta gangen vi besokte den for nastan 2 manader sen att vi skulle gora allt vi kan nar vi kommit hem for att samla ihop pengar till den. Hollandarna har paborjat projektet genom att samla ihop pengar fran bekanta hemifran sa att de har kunnat reparera sjalva byggnaden samt fixat griffeltavlor att skriva pa. Nu saknas skolbankar och det ar det som ar prioritet nu. Sa vi var dar med Francis i fredags for att prata med lararna och ta bilder pa hur det ser ut att visa for er dar hemma. Det blir vart projekt nar vi kommit hem men ska skriva mer om det i ett senare blogginlagg nar jag har mera tid.

Vi hade en himla fin fredagskvall. Killarna bjod in till pannkaksparty hos dem och ojojoj vilka njutande ansikten det var runt bordet. Sen blev det Sparkles dar det blev lite Smirnoff Ice (de ar ju sa billiga..) och dans dans dans! Sa roligt! Ghaneserna har verkligen en underbar installning till dans. Man dansar i kyrkan, i hemmet, pa stan, ja overallt. Spelar ingen roll om man ar ung eller gammal eller man eller kvinna. Dessutom tycker de av nagon anledning att det ar JATTEROLIGT att se vita manniskor dansa. Haha. Ibland till och med befaller de en att dansa. 'Emma, dance!!' Da har man liksom inget val, da dansar man aven fast man kanner sig otroligt stel och orytmisk. Och bortser man fran att man ar sa mycket samre an afrikanerna ar det sa himla roligt!

De stora passionerna hos en ghanes ar nog utan tvivel dans, musik, kyrkan och fotboll. Ar dock lite osaker pa ordningen dem emellan. Man ar verkligen otroligt fotbollsgalna har. En av de forsta fragorna nar man pratar med nya manniksor ar nastan alltid om Sverige ar kvalificerat till VM i Sydafrika 2010 och Zlatan Ibrahimovic ar utan tvekan den mest kanda svensken har. De allra flesta nickar entusiastiskt nar de hor hans namn (Barcelona har manga ghanesiska anhangare) men nar man namner Abba ser de mest fragande ut. Dock hor man It Must Have Been Love med Roxette har pa radion lite da och da. Per Gessles storhet har inga granser! Hahaha.

Nasta vecka ska vi sova i en hyddai en by lite utanfor Tamale. Hahaha. Det blir lajbans! Om vi inte blir uppatna av myggor eller mystiska djungeldjur eller dor av ett skyfall. Fast det ska vi val inte tro. Ska bli kul att testa iaf! Det ar Anton, en hollandare vi lart kanna de senaste veckorna, som bor dar sa vi tar chansen att testa for en natt. En ball erfarenhet!

Nu har jag lanat Saras kamera sa nu ska jag ladda in lite bilder darifran.

Ta hand om er, vi ses snart!

BILDER

2010-05-19T18:52:00.005+02:00

Sa har ser dte ut pa en typisk trottoar i Tamale. Mycket folk, forslajningsstand, cyklar, bilar och en allman rora. Det gar dock inte att fanga pa bild..verkligheten ar sa mycket mer charmig, kaotisk och afrikansk.

Igar pa vag hem hamnade vi mitt i en koflock och kande en slags skrackblandad fortjusning

Var taxi fick punka men chaufforen fixade fram ett nytt dack och bytte det pa cirka 4 minuter. Haha. Har ar man sin egen man!

Den nye pojken pa barnhemmet vars mamma dog. Han ar sa fin. Han sitter oftast bara och tittar sig omkring och funderar nog pa vad som hander egentligen. Jag smalter.

Memona somnar i min famn.

Barnen kan aka varv efter varv efter varv utan att trottna men jag blir yr efter bara ett par stycken...

Salomon. Han ska med hem, sa ar det bara.

Memona. Hon kan ocksa fa hanga med!

Sa har ser lekplatsen utomhus ut. Observera geten i forgrunden.

Barnhemmet! Tamale Childrens Home.

Vagen till barnhemmet.

Sadar, det blev lite barnhemstema idag. Har sjukt manga fler bilder men de far vanta lite till med att visas for omvarlden. Puss pa er!

The heart of Africa

2010-05-19T18:11:00.002+02:00

Tjennaaaa

Med Bob Marley (Buffalo Soldier) i horlurarna gor jag mig redo for dagens blogginlagg. Yeah. Men maste borja med att propagera lite for reggaemusik. Fy fan vad ratt det ar. Sommaren 2010 ska bli reggaesommaren no.1! (Den ska aven bli livets sommar! Jag ar pepp! Pepp pepp pepp!)

Chillandet har fortgar med oforminskad hastighet. Igarkvall chillade vi hos killarna. Det ar nagot visst med att sitta flera timmar under stjarnhimmeln en kvall i Afrika. Man far en san dar kansla som inte riktigt gar att beskriva men som fyller upp hela kroppen med ett slags nojt lugn. Man mar bra, helt enkelt.

Barnhemmet ar dock inte sa chill langre, den senaste veckan har det kommit FYRA stycken nya barn. Sa nu ar de 19 istallet for 15.Vilket innebar en ganska stor skillnad da alla ska matas, tvattas, bytas pa och allmant fa uppmarksamhet. Dessutom ar det sa himla sorgligt att se de nya barnen och inse vilken vandning deras liv nu tar. En ny kille ar omkring 1,5 ar och anledningen till att han nu ar pa barnhemmet ar att hans mamma dog nu. Det ar dessutom tva nya bebisar, bara ett par veckor gamla, bada overgivna av sina foraldrar. Och dessutom en kille i sexarsaldern som inte sager ett ord, varken pa engelska eller de lokala spraken. Undrar vad han har varit med om. Gor mitt basta for att ge sa mycket karlek jag kan till dem och tanker jag for mycket varker det i hjartat. Gud vad priviligerad jag ar som foddes av fantastiska foraldrar i ett valfardssamhalle som garanterar allt fran karlek till rent vatten. Vad har jag nagonsin upplevt for problem i livet? Inga alls, med lite perspektiv pa tillvaron.

Inser att det kanske ar lite luddigt vad det ar vi egentligen gor nar vi jobbar sa jag ska forsoka forklara sa gott jag kan. Vi jobbar vardagar och alternerar mellan morgon- eller eftermiddagsskiftet. Morgonskiftet borjar vid 8 och da ser man forst till att de storre barnen kommer ivag till dagis och sen att de mindre barnen far pa sig blojor och klader. Sen ar vi i lekrummet med dem i en dryg timme men framat halv tio brukar vi ta ut dem till lekplatsen utomhus. Dar tillbringar vi drygt tva timmar. Leker, trostar, sjunger, skaller, sover...det beror pa vilket humor barnen ar pa. Oftast ar det alltid nagon som behover trostas eller skallas pa. (Det hanger ofta ihop med tanke pa att barnen har en tendens att skada varandra....)

Strax fore tolv borjar allvaret igen. Da ska forst bebisarna matas, tvattas, bytas pa och laggas i sangarna. Sen sa ar det matdags da vi sitter i en ring pa golvet och matar barnen ur en stor skal. Med handerna. Jag vet, det ar sjukt ohygienskt, men det ar sa det gar till har. I Sverige hade Halsovardsnamnden stangt det har barnhemmet for lange, lange, lange sedan... Hur som helst, efter maten sitter alla barnen i pottrummet och sen tvattar vi och klar pa dem en efter en. Nar alla ligger i sina sangar ar vi klara for dagen och da drar vi en lattnadens suck och springer mot forsta basta taxi mot stan. For oavsett hur mycket jag tycker om barnen och kanner att vi gor gott pa barnhemmet ar det valdigt skont att ga darifran. Barn har namligen en tendens att vara valdigt, valdigt intensiva...

Eftermiddagskiftet gar till ungefar som pa formiddagen men ar en timme kortare. Vi borjar runt 14 och slutar runt 18. Men precis som pa formiddagen handlar det om att leka, mata, tvatta och byta. Och trosta och skalla...hehe.

NU REGNAR DET UTE!!!!!!! Sa himla skont!!!! Det borjade precis nu. Det har inte regnat pa nastan 2 veckor och har varit sa sjukt varmt i luften. 40 grader i skuggan, dagligen. Men nu hoppas jag regnet rensar luften sa det blir lite svalare. For arligt talat gar det inte att vara i solen nar det ar sa javla varmt. Sa lustigt att hoppas pa regn men det ar precis vad jag och Sara och alla andra i Tamale gjort sista veckan. Haha.

Ska lagga upp lite bilder nu.

Tycker om nar ni kommenterar..

Tusen kramar!!

Give thanks

2010-05-16T17:44:00.002+02:00

Jag har fatt lite klagomal pa dalig uppdatering pa bloggen men faktum ar att den ar Prioritet Ett varje gang jag gar till internetcafeet. Har inte varit har en enda gang utan att uppdatera. Sa grundproblemet ar att vi inte gar till internetcafeet sa ofta. Vilket ar bra ;)

I torsdags var det den 13 maj. Linnea-dagen for er som inte vet. Och jag heter Linnea i mellannamn (for er som inte ens vet det). Och det gor aven Sara. Sa eftersom namnsdag ar nagot valdigt svenskt lurade vi omgivningen att det ar varsta bigga dealen och firade med dunder och brak. Eller, hmm, kanske inte dunder och brak, men vi kopte oss ett par Smirnoff ice var och hade en sjukt trevlig kvall med hollandarna och en viss Mr Happy. (Mr Happy ar en historia for sig. Nagon gang ska jag beratta om honom. Men till det kravs ett separat inlagg). Hur som helst, BRA namnsdag!

Det var Open Mic-night pa Sparkles i fredags med upptradande fran bla Maarten och Jillian. Nice nice! Fast de reggaetokiga rastamannen har kom inte igang ordentligt forran de rev av No woman no cry med Bob Marley. Han ar verkligen GUD har.Efterat gick vi alla till Giddipass takterrass dar det var liveband. Vi dansade massa och det var sa himla roligt. Visserigen kanner man sig javligt underlagsen for alla svarta ar grymma pa att dansa och rora sin kropp men vi sruntade i det och shakade sa gott vi kunde anda. Svettigt men roligt. Pa tal om svettigt har vi haft tva natter med stromavbrott nu vilket ju betyder tva natter utan flakt. Vilket betyder varmt varmt varmt. Hoppas verkligen att strommen ar tillbaka idag annars vet jag inte vad jag tar mig till. Dor, formodligen. Svettas ihjal.

Lordags var chill chill chill. Borjade dagen med att shoppa lite pa marknaden och sen satt vi pa Sparkles bokstavligen hela dagen. Akte hem en stund och duschade och at lite Fufu och sen akte vi tillbaka till stan. Motte upp Jillian och killarna och at middag tillsammans. Annu en bra kvall med andra ord. Kan inte med ord beskriva hur mycket jag tycker om dem. Hollandarna ar sa fina, vi har verkligen blivit bra vanner och umgas flera timmar i princip varje dag. Ser verkligen fram emot att aka till Cape Coast med dem, det kommer bli en perfekt avslutning pa perfekta manader. Kan inte forsta att tiden gar sa fruktansvart fort och ofta far jag panik over det och vill stanna mycket mycket langre. Men Maj har akt, Jillian aker imorgon och hollandarna aker samtidigt som oss. Och utan dem skulle Tamale inte vara samma sak. Sa den 3 juni landar vi i Sverige igen och da ska jag forsoka att inte sakna det har for mycket.

Idag har vi alla varit vid poolen. Sa sjukt skont. Verkligen den perfekta sondagsunderhallningen har. Dessutom lyckades jag undvika att branna mig idag :)

Jag har valdigt mycket tankar, intryck och funderingar om barnhemmet, det ghanesiska samhallet, volontararbete, hur Ghana forandrat mig som person, kulturskillnader etc men har inte tid att formulera mig ordentligt har. Men det kommer, det kommer. Dock nar jag ar hemma vid min egna dator och kan uttrycka mig mer genomtankt. Klart ar iallafall att jag under de senaste manaderna kommer ha sett och upplevt saker som jag alltid kommer att bara med mig och som jag kommer vara sa sjuk tacksam over att ha med mig i framtiden. Verkligen.

One love!

BILDER

2010-05-12T18:37:00.005+02:00

Huvudfallet i Kintampo. Otroligt vackert!

Jag och Jillian nar vi star precis i fallet. Sa himla harligt

Jag, Sara och Jillian. Var och en i sin lilla varld! Haha

Jag och Sara. Kolla snubben i bakgrunden. Haha.

Jag och min Ghana-fru. Aaaah. Alska alska alska. Sara, fallen, bilden. Allt!

Salomon sager hej! Han ar sa sot att jag avlider. Funderar pa att importera honom till Sverige.

Samuel som de senaste dagarna lart sig ga!!! BRAVO!

Nog for att taxis vi aker med brukar vara ruffiga men denna var nog varst hittills!

Pa denna vagen bor vi! Man gar i cirka 7 minuter och sen ar det ett hus pa vanstersidan.

Typisk bild som visar en vattenforsaljare. Har koper man vattnet i plastpasar som rymmer 50 cl och kostar 5 pesewas styck. Forsaljarna har runt overallt med sin korg pa huvudet och skriker 'here is pure water, here is pure water'. Sjukt fint nar man ar torstig!

Lillordag. Haha

2010-05-12T18:09:00.002+02:00

Allt rullar pa pa ett fortjusande satt. Igar hade vi en helt underbar dag - jag, Sara och var amerikanska van Jillian akte till Kintampo Waterfalls for en dagsutflykt. Helt fantastiskt. Vi badade i vattenfallet och det var sa himla lackert. Wow! Kintampo ligger tre timmar bort sa vi var tillbaka i Tamale runt halv nio pa kvallen. Da gled vi direkt bort till Sparkles dar Smirnoff Ice och Bob Marley-kvall blev ett perfekt slut pa en perfekt dag. (Bob Marley ar GUD i Ghana. Och han dog den 11 maj. Bob Marley-dagen). Sjukt vart.

Pratade med min pappa i telefon innan och insag att det finns mycket som hander har som man glommer att namna pa bloggen for att man helt enkelt vant sig och inte reagerar sa mycket langre. Anda maste jag erkanna att bade jag och Sara hojde pa ogonbrynen igar nar vi pa vag till stan delade taxi med en get. Haha. Gud. Som Ross sager: I love it when we share. Men taxiakandet har i Ghana ar faktiskt en historia for sig. Man har ett system med 'shared taxis' dar det fungerar sa att man fyller upp alla platser i taxin och den aker en specifik vag tills the last stop. Sa kan man hoppa av pa vagen. Undebart system med tanke pa att det oftast kostar 30 eller 40 pesewas per person (vilket motsvarar 2-3 kronor). Baksidan ar dock att man far sta ut med det faktum att taxichaufforen med storsta sannolikhet ar halvgalen och en total trafikfara och att taxibilarna minst sagt sett sina battre dagar. Och att man ibland packar bilarna sa fulla det bara gar - rekordet hittills ar nog 8 pers i en vanlig liten bil. Idag hade vi till och med en snubbe i bagageluckan. Haha. Men sa lange man kommer fram sa!

I morse gick jag och Sara och iakttog molnen som tornade upp sig och bad till vadergudarna att det skulle regna. Av manga anledningar. Hur som helst gjorde det inte det utan istallet ar det sa javla varmt. Gaah jag dor. Det var stromavbrott hemma hela natten och stromavbrott betyder ingen flakt vilket betyder DODEN. Som tur var var jag pa sa gott humor sen Kintampo att inte ens franvaron av flakten kunde rubba min nattsomn namnvart. Heja heja. Fantastiskt. Ar svart att beskriva hur varmt det ar i vart rum om inte flakten ar igang men jag tror bastu ar ett bra ledord.

Vi har fatt en ny invanare pa barnhemmet. En overgiven bebis som ar 6 dagar gammal. Aaaaaah jag dor. Satt och holl och matade henne idag och vagade knappt ta pa henne for hon ar sa liten och omtalig. Men gud sa sot. Sa nu ar det 16 barn pa barnhemmet. Ar forovrigt sa otroligt stolt over barnen, de utvecklas jattefort och det ar sa roligt! Bara under var dryga manad har tre stycken borjat ga och de ar sa duktiga!!! Idag sprang Samuel omkring i korridoren som en riktig stjarna och han ar bara drygt ett ar. Jatteskont att se med tanke pa att nagra av barnen ar valdigt sena i utvekclingen. Antar att det ar en kombination av dalig hygien, inte sa varierad kost och brist pa uppmarksamhet som ligger bakom. Men vi gor vart basta. Idag pratade jag och Sara med supervisorn och lyckades luska fram nagra fler tygblojor. For det ar inte sa trevligt nar det inte finns nagra torra blojor sa barnen maste vara utan och darmed fororenar golvet om och om igen...

Ska lagga in en massa bilder nu tankte jag. Och sa vill jag ha massa massa massa kommentarer som ett bevis pa er uppskattning ;)

Jag vill fortfarande inte inte inte aka hem men sjalvklart saknar jag er. Tusen kramar!!

POOLEN

2010-05-09T17:04:00.000+02:00

SolBRAND

2010-05-09T16:28:00.002+02:00

Det branner i mitt skinn. Jag och Sara har namligen tillbringar formiddagen vid POOLEN. Nice! Denna gang akte vi till en annan pool an vanligt (Tamale har tva stycken...) och det var livet for det var verkligen inget folk dar. Sa vi hade himla skona timmar. Dock ar jag lite halvbrand pa armarna och axlarna nu men det ar bieffekter man far acceptera. For det ar det vart!

Igar hade vi en busy day. Vi vaknar vid 6 oavsett om vi jobbar eller ar lediga sa nar klockan blev 10 och vi drog mot stan hade vi redan varit vakna ett par timmar. Vi hade bestamt oss for att ha en shoppinglordag - det gick sadar, jag kopte en anteckningsbok for 2 kronor - sa vandrade omkring pa marknaden ett par timmar. Sen blev dte chill pa Sparkles med hollandarna innan vi akte och kollade pa film hos Maj. Bring it On...haha. Himla lustigt att ligga i Ghana och kolla pa amerikansk cheerleading. Men varfor inte liksom! Gardagskvallen spenderades i Childaid-huset, det kom tre nya volonarer fran Holland som vi bekantade oss med. Verkar trevliga! Nu ar vi 9 stycken Childaid-volontarer har. Kvallen spenderades pa Sparkles och nar vi kom hem strax fore tolv hade vi chillat runt i fjorton timmar. Haha. Men det blir inte trakigt har av nagon outgrundlig anledning.

Ar inte pa skrivhumor sa nojer mig sahar. Vi ska snart hem och powernappa lite innan det blir middag med Childaid ikvall for att fira att han fyller 25 ar idag. Egentligen trodde han att han fyllde 26 men vi lyckades overtyga honom om att ar man fodd 1985 blir man 25 ar och inte 26. Hahahaha.

Ha det fint!

It's Friday, I'm in Love

2010-05-07T17:32:00.004+02:00

Jag trivs sa bra har att det ar helt sjukt. Borjar fa lite panik att vi ska aka hem om lite mindre an en manad. Angrar att jag inte akte hit tidigare sa jag hade varit har en langre tidsperiod. Men men, things are what they are. Hade jag inte varit hemma i februari och mars hade jag inte kunnat jobba och da hade jag inte tjanat pengar och da hade jag inte kunnat aka hit i vilket fall. Det ar ju sa det fungerar, det kara livet. Get money and then find good ways to waste them. Ska iallafall njuta ordentligt nu mina sista veckor. Vi har tre veckor kvar i Tamale och sen drar vi till kusten sista veckan med hollandarna for lite sol och bad och regnskogsvandring. Cape Coast. Vi ar riktigt pepp allihop, jag tror det kommer bli livet.

Jag bubblar over av lycka over att vara har. Aaah. Ghana ar fantastiskt! Landet, naturen, manniskorna, allt. Alla borde tillbringa ett par manader av sitt liv har. Inbillar mig att det skulle ha en valdigt bra inverkan pa de flesta manniskor.

Det ar fredag idag sa nu ar det helg. Vi jobbar ju bara pa barnhemmet pa vardagar. Ganska lagom aven fast jag kan sakna barnen bara genom att tanka pa dem. De ar otroligt mysiga med starka personligheter. Det ar 4 bebisar som ar ett par manader gamla och sen ar det 11 stycken lite aldre barn som ar mellan 1 och 3 ar ungefar. Moses, Rashida, Markartha, Vilera, Hamidu, Solomon, Samuel, Janet, Memona, Mumin, Fusini, Alhassan, Sando, Jenuiha, Jeremiah. De ar sa fina. Fusini och Alhassan ar tvillingar och jag och Sara ar relativt overtygade om att de har en framtid som terrorister. OTROLIGT jobbiga. Men fantastiskt charmiga. Vi haller pa att lara Fusini att saga 'annoying' och det ar valdigt roligt nar han skriker 'annoying, annoying, annoying'. Haha. Vi ska bara lagga till 'I am' framfor ocksa. Det tar vi nasta vecka.

Tva bilder fran barnhemmet (helt frackt stulna fran Sara)

Den overst ar fran lekrummet dar vi tillbringar de flesta timmarna. Jeremiah till vanster har precis lart sig ga, Memona som ligger dackad i mitt kna ar nog sjuk for hon har sovit jattemycket sista dagarna, Salomon som ligger pa Memona ar tva ar men kan fortfarande inte ga, Samuel i rod troja ar lite efterbliven och ger ifran sig lustiga laten men skrattar helt fantastiskt nar man kittlar honom pa magen.

Bilden nedanfor ar fran idag. Det osregnade ute sa vi satt alla och myste i korridoren. Mysigt pysigt.

Vadret har ar ganska behagligt nu. Det regnar nagon timme ungefar var tredje dag och da OSER det verkligen ner. Oftast ar det pa natten dock sa det har inte stort oss sa mycket. Regnet leder tvartom till att temperaturen sanks vilket ar valdigt valkommet. Luften rensas och man slipper ga runt som i en bastu. Skillnaden mellan 30 och 40 grader ar valdigt, valdigt stor. Det ar sol jamt forutom just nar regnet drar in sa borjar faktiskt bli lite brun om armarna nu. Och axlarna. Och nacken. Magen och laren ar lika vita som vanligt dock. Hahaha. Vithet = den blonda svenskans lott i livet.

Vi var pa fotboll i onsdags. De har en riktigt frasch Stadium har och intrade till matchen kostade typ 15 spann sa det var det vart aven fast jag inte direkt brydde mig om utgangen av matchen haha. Roligast var att spelarna skadade sig verkligen hela tiden, vet inte hur manga ganger sjukvardsteamet sprintade in pa planen och tog hand om en 'skadad' spelare som minuten senare spelade for fullt. Haha. De ar sana drama queens har! (Lovisa skulle passat in perfekt). Dessutom ar ghaneser valdigt kanslosamma nar det kommer till fotboll sa det var inte direkt overraskande att dte blev fight pa laktaren. Vi vitingar satt dock lite avsides sa vi holl oss pa avstand vilket kandes skont. Hur som helst vann Tamale med 2-1 sa i slutandan var allt frid och frojd.

Jag saknar er och jag saknar svensk mat men allt ar anda toppen. Jag ar lycklig. Ni ocksa hoppas jag. Ta hand om er!!!

Blandade bilder (har mer men hinner inte lagga upp)

2010-05-03T21:20:00.004+02:00

Fran brollopet!

Leonie och Sara med brollopspresenten!

Sparkles. De ser sa lyckliga ut!

Maartens fodelsedagsmiddag

Maarten bevisar att han ar hollandare och ater majonas till spring rollsen. BLA

Mama Pat pysslar om Sara

Forra helgen. Rosevin och ost..himmelriket

Sando, storsta grabben pa barnhemmet. Ogonen!!!

Det jag ater till frukost pa morgonarna. Haha

Sara med vara systrar i taxi pavag for att ata middag for ett tag sen!

Tjenna

2010-05-03T20:10:00.004+02:00

Ojojoj. Nu har det hant mycket sen sist!

I helgen har vi varit ute pa aventyr! Francis och Lydia gifte sig i Kumasi i sondags och vi var inbjudna! Wopidopidop! Sa tidigt tidigt i lordags morse satte vi oss pa en buss for att aka de sex timmarna till Kumasi (som ar Ghanas andra storsta stad med 1,5 miljoner invanare). Bussresan gick mycket smidigt och vid lunchtid var vi incheckade pa varat hotell som var HUR FINT SOM HELST. Yeah. Bade jag och Sara var helt forundrade over det faktum att vi hade badkar och VARMVATTEN i handfatet. Forsta varmvattnet what so ever pa en manad. Nice!

Kumasi har vastafrikas storsta marknad sa det ar kanske inte overdrivet svart att gissa var vi tillbringade lordagseftermiddagen. Fantastisk upplevelse, jag kopte lite smaplock men det var inte inkopen som jag kommer minnas utan sjalva marknaden. Bor nog upplevas for att kunna forstas. Vi agnade aven mycket tid at att hitta lamplig brollopspresent, till sist blev det en tekanna med tillhorande fat och koppar, tror nog den blev bra!

Brollopet holls pa sondagen och det var en upplevelse. Allt holls pa deras lokala sprak sa hangde inte riktigt med i svangarna. Men de bytte ringar, kysstes och fick prastens valsignelse precis som hemma. Men sen tillkom dte lite andra lustiga grejer som t.ex. att forst Francis och sedan Lydia dansade ensamma dar framme och att 'publiken' sen kom fram och dansade med dom och samtidigt strok sedlar over deras huvud som de sedan la framfor fotterna. Haha. Och sa bad vi 64825482 miljoner ganger ungefar. Det hela tog i princip hela dagen sa vi hann inte aka hem pa sondagseftermiddagen som vi hade tankt. Istallet tog vi vart pick och pack och flyttade till ett billigare hotell dar vi bodde en andra natt. I morse tog vi bussen hem till Tamale. Hem ljuva hem! Men det har varit en jatterolig helg och en upplevelse jag kommer minnas for alltid.

Bussresande i Ghana ar en historia for sig. I det har landet arbetar man inte efter tidtabeller utan bussarna gar lite hur de vill. Man vet aldrig pa forhand hur lange man kommer behova vanta pa stationen innan bussen gar och man vet inte heller om man kommer kunna fa en biljett. Var dag idag borjade med otur da bussen vi hade tankt ta var full sa da fick vi aka taxi till alla anden av staden dar ett annat bussbolag haller till. Dar var forsta bussen full men vi hade tur och kom med den som gick efterat. Gar inte riktigt att beskriva stamningen pa busstationen i Tamale men jag tror nog att kaos ar ett bra ledord. Kaos kaos kaos. Men mitt i allt kaos fungerar det faktiskt otroligt nog. Dock skulle det ALDRIG ga att ha det sahar i Sverige. Men det ar mycket som fungerar i Ghana som aldrig skulle fungera i Sverige. Skilda varldar, verkligen.

I fredags var det Maartens fodelsedag som vi firade hemma hos killarna. De hade fixat mat och tarta! Jattemysigt. Gilla gilla gilla.

Lite blandade grejor som kan vara roligt att veta:
- Man ater oftast med handerna har. Eller, hogerhanden. For vansterhanden anses oren sa den anvander man aldrig. Skulle man overracka nagot till en person med vansterhanden kommer den personen formodligen vagra ta emot saken. Sa viktigt ar det.
- Taxiresa fran oss till centrum (tar knappt 10 min) kostar 3 kronor per person.
- Har refererar man till alla som 'sister', 'brother', 'mama' etc. Nar personalen pa barnhemmet vill mig nagot sager de 'my sister' nar de ropar och nar jag och Sara pratar med var mamma sager vi mama. For det ar sa det er har. Det kan bli lite forvirrande nar folk kallar varandra broder och systrar till hoger och vanster men oftast gar det bra.
- Regnet har ar otroligt maffigt. Det verkligen OSREGNAR och oftast ar det aska samtidigt med blixtrar som utkonkurrerar allt jag tidigare sett hemma i Sverige. Har lyses verkligen hela himlen upp. Roligt ar att ingen gar till jobbet nar det regnar. Det ar totalt accepterat att man kommer inte till jobbet forran det har slutat. Hahaha. Tank er det scenariot i Sverige!

Nu ska jag ladda upp bilder med blixtens hastighet och sen hinna skypa med min Londonfru.

Ta hand om er!

Update!

2010-04-28T18:31:00.002+02:00

Jag ar tillbaka!!!

Som min kara fader sa vackert upplyste om bland kommentarerna till mitt forra inlagg sa har internetcafeet haft ett litet breakdown den senaste veckan. Darmed ingen blogguppdatering. Jag ar dock fortfarande vid liv och vid god halsa sa det finns ingen anledning till oro!

Har varit har en manad nu, halva tiden, helt sjukt. Pa ett vis vill jag stanna mycket langre men samtidigt kanns det som bra timing att komma hem i juni. Sommaren ar ju trots allt guldtiden i Sverige. Men jag ska verkligen inte sticka under stol med att jag trivs som fisken i vattnet har. Tamale ar ett underbart stalle, jag har en underbar reskompis i Sara och vi bor hos en underbar familj. Barnen pa barnhemmet ar fantastiskt underbara aven de. Forutom nar de slar varandra. Da vill jag mest bara doda dem. Det ar dock ingen bra pedagogik sa var nuvarande straffmetod ar att satta dem i ett horn och fa dem att skammas. Fungerar relativt bra. Fast allt som oftast ar de uppe och slar pa varandra minuten senare. Javla barn. Tur att de inte kan svenska for da skulle jag och Sara lart dem alla mojliga hemska svenska svordomar. Jatteskont att kunna fa ut alla sina aggressioner utan att de forstar vad man menar. Haha. Otroligt bekvamt att vara de enda svenskarna har faktiskt. Vi kan saga vad vi vill om vem som helst nar som helst utan att nagon forstar. Hehe.

Pa tal om slagsmal sa var det en ENORM fight utanfor barnhemmet forra veckan. Tva kvinnor i 40-arsaldern som hade en riktig catfight. De var som vildkattor och till och med slet upp varandras klanningar. Helt sjukt. Det kravdes 3-4 personer som holl tillbaka varje kvinna for att de inte skulle fortsatta flyga pa varandra. Och sen stod de och skrek at varandra i typ en halvtimme med hundra meters avstand. Haha helt sjuuukt. Men valdigt, valdigt, valdigt underhallande. Orsaken var typ att den ena kvinnans man hade sagt nagot till den annan kvinnan eller nagot sadant. Intense.

Annat nytt under solen? Hmm hmm. Det hander ju grejor hela tiden! Regnperioden narmar sig sa sakteliga sa vi har haft nagra ordentliga osregn. Oftast pa natten dock. Sjalva regnet ar val inte sa party men ooooh vad harligt det ar efterat! Luften ar rensad och inte alls lika kvav och varm som annars. Jatteskont for varmen kan verkligen vara dodlig ibland. Bade jag och Sara har fatt osexiga utslag i ansiktet, min teori ar att det beror pa att vi svettas hela tiden. Som tur ar sa ar var mamma en riktig hejare pa sjukvard sa hon har sjukstuga pa kvallarna och joxar med lite olja och sadar pa dem. Vet inte om det hjalper sa mycket men det ar ju alltid skont att bli ompysslad.

I mandags nar jag och Sara var ensamma hemma stal vi lite svenskt losgodis ur paskagget som vi gav familjen i present nar vi kom. Hahaha. De har ju inte atit nagonting!! Och man kan ju inte lata svenskt losgodis ga till spillo i varmen. Mmmmm vad gott det var. Typ det enda onyttiga jag atit pa en manad. En typisk dag ater jag grot till frukost, fruktsallad till lunch och typ ris och tomatsas till kvallsmat. Fast vet ni...idag kopte jag en cheddarost och ska ata ikvall!! Mmmmmmmmmmm! Det hemliga ar att jag at en i forrgar ocksa men det bryr jag mig inte om. Ar hemifran van att dricka 1 liter mjolk om dagen och diverse andra mejeriprodukter utover det sa tror cheddarosten kan vara nyckeln till att halla kroppens balans vid liv. Just det.

Imon maste vi fixa nytt visum. Annars ar vi helt plotsligt har illegalt. Hehehe. Det vore ju iosf lite party men tror inte jag har lust att hamna i ghanesiskt fangelse. Nagonting sager mig att det inte ar sa fancy. Sa idag var vi och fotograferade JATTEFULA bilder som vi maste ha pa vara visum. Gaaah.

Jag har massa bilder fran barnhemmet att lagga upp men jag mitt pono har inte med kamerasladden idag. Sa tyvarr. Men barnen ar verkligen fina och jag tycker redan sa mycket om dem. Tiden gar dock ganska langsamt men jag har kommit pa att ett bra satt att fa tiden att ga ar att sjunga. Men inte Imse vimse Spindel och sant trams. Jag havdar att The Cure ar perfekta barnhemsbandet for de har en lat for varje situation. Nar barnen grater river man av Boys don't cry och om man vill att ett barn ska visa att det lart sig ga sjunger man forsta raderna i Just like Heaven: Show me show me show me how you do that trick! Helratt. Blandar upp det med Lady Gaga for att de ska fa lite popularkultur i sig ocksa. Jenuya kan sjunga introt till Poker Face jattebra! Mamamama! Haha alska. Har forsokt med introt till Bad Romance men det ar hittills lite for avancerat. Men det kommer, det kommer!

Skypade just med min familj. Tydligen har jag fatt mitt jobbschema for sommaren! Skriver in det har sa att jag inte tappar bort det. Och sa att ni vet nar vi ska planera in allt sjukt underbart roligt som ska handa i sommar. Det kommer bli livets sommar!!! Jag kanner det enda ut i fingertopparna!!!

-----------------------------
LEDIGA DAGAR
25 ons tors
26 tis lor son
27 fre
28 tis lor son
29 tis lor son
30 ons lor son
31 tors
32 tis lor son
-----------------------------
Nu ska jag lasa om HVs SM-guld. Sa himla ratt!!! Just i denna sekund ar det guldfest hemma vet jag sa jag hoppas att ni alla festar som om det inte fanns nagon morgondag. Sjalv har jag forutom lite rosevin forra helgen varit helt vit denna manaden vilket kanns bra. I affarerna saljer de enliters Smirnoff vodka for drygt 100 spann och vinflaskor for typ 15 spann. Men det enda jag vill dricka har ar Cola. MMMMMM. Och vatten. Livets drycker faktiskt.

Ta hand om er alla! XXXX

Selminga speaking

2010-04-21T18:03:00.002+02:00

Hejhopp!

Idag fyller min morfar 75 ar. GRATTIS!

Har rullar livet pa i full fart. Idag har vi jobbat mellan 8-13 (som vanligt) och sen gled vi in pa Sparkles for lite chill (som vanligt). Sen brot vi de vanliga vanorna och gick till en shop och kopte lite frascht tyg som vi sen tog med till en skraddare. Vi ska sy upp klanningar! Hoppas det blir bra. Kopte ett blatt tyg som var valdigt fint men mitt fortroende for skraddaren ar inte direkt jattehogt sa vi far se hur det blir. Men jag kan nog leva med att det blir misslyckat eftersom den totala kostnaden blir ca 50 kr for tyget och 30 kronor for skradderiet. 80 spann. Hehe.

Jag och Sara har lite kris pga maten. Den ar verkligen inte god! Och eftersom varmen gor att man aldrig ar hungrig ar det valdigt svart att pilla i sig middagen. Ett dilemma med tanke pa att har i Ghana ar det VALDIGT oartigt att lamna mat kvar pa tallriken. Hm. Men vi kampar pa. Man kan ju inte mer an gora sitt basta. Dock vill jag morda Sara 458403254382 ganger om dagen for det ar ungefar sa ofta som hon borjar dromma om lattmjolk, olika sorters ostar, cheeseburgare, grillad flaskfile och allt annat som man tar for givet hemma men som har inte ar mer an en vat drom. Snyft. Mejeriprodukter i mitt hjarta.

Forutom maten gar dock allt toppen! NASTA HELG SKA VI PA BROLLOP!!! Francis och Lydia ska gifta sig sa de har bjudit in oss till brollopet som kommer aga rum i Kumasi ett par timmar bort. Sjukt nice. Ar valdigt nyfiken pa hur ett ghanesiskt brollop ar och tror nog att det kommer motsvara alla forvantningar med tanke pa att en vanlig gudstjanst var ett minne for livet.

Jag ar vagt medveten om att det finns ett liv utanfor var Ghana-bubbla men vet inte mycket mer an att HV gar mot sm-guld (heja heja) och att ni far akta er sa ni inte kvavs av askan. Som en van till mig skulle sagt: Stay bless and keep smiling! Haha

BILDER!

2010-04-18T17:21:00.005+02:00

En typisk ghanesisk by som vi passerade under taxifarden hem

Mole hotell, belaget inne i nationalparken. Imorse nar vi vaknade stod det en elefant utanfor vart rum och at pa ett trad!!!!!!!

Mole National Park

Sara och ELEFANTERNA

De kom sa nara att vi var tvungna att backa. Aah. Sa haftigt

Krokodil!

Kl 6.30 i lordagsmorse sag himlen ut sahar. Vackert

Hollandarna far grymt mycket pisk i kortspel. Hehe

Och till sist en bild fran Tamale. For att bevisa att jag inte overdriver nar jag sager att risken ar stor att vi dor av att krocka med en ko!

Nu vill jag att ni gar in pa Saras blogg och kollar for hon har lagt upp massor av bilder fran helgen. http://www.varldenharkommerjag.blogg.se/.

Jag ar lycklig. Alskar er!!

ELEPHANTS!!

2010-04-18T16:39:00.002+02:00

JAG DOR.

Varldens basta helg!!!

Fredagen borjade i kris. Bussbolaget hade stallt in alla bussar till Mole pga att vagen ar sa himla dalig. Fuuuuck. Sa det blev krissituation. Jag och Sara var tvungna att aka till barnhemmet och jobba men hollandarna hade hela dagen ledig eftersom skolbarnen har lov nu. Sa tack och lov lyckades de fixa sa att vi blev uppskrivna pa en annan buss som skulle ta oss till Larabanga, staden narmast Mole, och darifran kunde vi aka taxi. Bussen skulle komma in till Tamale 'nagon gang efter 11' sa klockan 11 var vi pa stationen. Klockan 15 kom bussen... Fyra timmars vantan, i Sverige hade man blivit tokig, har var det ingen fara alls. Chill chill. 'Sa lange vi kommer fram idag' resonerade vi. The african way of thinking!

Fredagskvallen hann vi inte med mycket mer an att checka in pa hotellet och ata middag. Men pa lordagen daremot! Ojojoj!!! SAFARI!!!! Helt fantastiskt. Sjuk upplevelse. Kan inte riktigt beskriva det men det var sa maktigt. Vi sag apor, krokodil, antiloper, vartsvin och ELEFANTER!!!!! Smog oss fram sa att vi som narmast var pa kanske 20 meters avstand. Otroligt maktigt och jag tror att jag aldrig kommer glomma det.

Pa eftermiddagen chillade vi vid poolen, spelade kort, snackade och allmant hangde. Gillar hollandarna, dom ar fina. Maarten, Maarten och Lennaert. Hade en himla bra gardagskvall da vi at middag och satt ute pa restaurangen och pratade i flera timmar. Aaah sa perfekt helg. Jag och Sara akte hem tidigt i morse men eftersom hollandarna har lov nu i tre veckor pga skollovet stannade de. Sa jag och Sara delade taxi hem med tva japaner. Synd bara att den gick sonder efter typ 2 timmar sa vi blev tvungna att byta till tro-tro, det sjukaste transportmedlet hittills. Minibussar som packas proppfulla med manniskor. Vart fordon hade sett sina basta dagar och vagrade starta ett antal ganger men till sist kom vi hem till Tamale iallafall. Hem ljuva hem! Har dock haft VARLDENS GRYMMASTE HELG.!!

Aaaah! Just precis nu ringde Robert, bossen for Voluntary childaid, fran Holland. Han ville bara kolla att vi madde bra och var nojda med allting! Allt mitt berom till Voluntary Childaid, ar sa himla nojd med dem hittills. =)

Nu ska jag lagga in bilder men gor det som vanligt i ett separat inlagg.

Mathilda halsar: HAKUNA MATATA. Och jag kan bara halla med!!!!

Rundtur i huset :)

2010-04-15T12:24:00.004+02:00

Varat kok! Fast vi ar inte sa mycket har eftersom vi far maten lagad, serverad och diskad. Hehe

Hallen nar man kommer in

Har bor vi!! Och vara cyklar star parkerade sa fint, sa fint

Sara far hjalp med tvatten av Junior. Hahaha. Vanligaste kommentaren: It's not clean!!

Kvinnan till hoger pa bilden ar en typsik afrikansk kvinna: nagot javligt stort pa huvudet och en baby pa ryggen. Kvinnan till vanster pa bilden ar en typisk Sara.

Vanstra delen av vardagsrummet dar Patience Senior och Patience Junior sover. Mama Patience har ett eget sovrum. (Vi har ganska latt att komma ihag namnen pa var familj!)

Vardagsrummet! Svenska flaggan vajar stolt

Middagsbordet dar vi ater vara mindre delikata maltider..

Vart rum! Och en naken Sara. Men hon valde tyvarr att skyla sig sa man ser mest bara benen. Men lite bruna borjar de allt bli =)

Toaletten! Den ar kung! Spoltoa och allt. Till och med ett handfat fast det ar till vanster utanfor bild.

Det var allt fran Familjen Achemapongs mansion. NICE VA

Torsdagsmorgon pa Afrikas snabbaste internetcafe...

2010-04-15T11:58:00.003+02:00

Hejhejhejhej!

Livet rullar vidare. Idag jobbar vi eftermiddagsskiftet pa barnhemmet och eftersom klockan bara ar 10 har har vi ett par timmar pa oss. Vi unnade oss en liten sovmorgon idag och lag i sangarna anda tills kvart i atta. Wooaha. I vanliga fall ar vi uppe med tuppen. Bokstavligt talat. Vi har en hel flock utanfor vart fonster som tycker det ar jattekul att vacka oss kl 5 pa morgonen. Men det gor inte sa mycket for jag kan anda inte sova langre an till sextiden. Hade nagon for tva veckor sen sagt at mig att jag skulle studsa upp ur sangen vid 6.30 och gladeligen lagga mig vid 21-tiden hade jag skrattat den personen ratt i ansiktet. Men nu ar vi har och det ar sa det fungerar har och tro det eller ej, jag gillar det.

Det sociala livet har i Tamale ar valdigt intressant. Och for det mesta alskar jag det. Efter tva veckor har vi redan fatt massa vanner och trots att Tamale har flera hundratusen invanare kan vi inte rora oss runt i de centrala delarna utan att traffa flera bekanta. Har lever man efter devisen att Varje Person Man Nagon Gang Halsat Pa Ar En Van vilket jag gillar. Kan dock bli lite for mycket. Kulturen har ar namligen san att om man inte stannar och pratar med sin bekante i tre miljoner ar sa forolampar man den personen. Tror inte jag och Sara suttit ensamma vid ett bord pa Sparkles (dar hanger vi flera timmar varje dag) mer an nagra minuter. Men det ar harligt att folk ar sa sociala forutom nar man ibland vill sitta med en bok och lasa eller liknande.

Forutom ghaneser hanger vi en del med nagra hollandska killar som ocksa ar volontarer genom Voluntary childaid. Igarkvall hade vi filmkvall hemma hos Maj, min fvaoritghanes. Planen var att kolla pa A walk to remember men det hela slutade med skrackfilm istallet. Haha fy. Sen fick jag och Sara skjuts hem pa hans scooter. Tre pa en moppe kan lata extremt men det ar standard har. Fyra ar inte heller nagon ovanlighet och ibland har jag till och med sett fem stycken pa en och samma moped.

I morse anklagade Sara mig for att vara foralskad eftersom jag var sa 'fnittrig'. Hahahaha. Hon kan dock ha en poang. Trevlig, rolig, odmjuk, snygg och som en liten krydda pa moset fotbollsproffs i belgien. Hehe. Men ni dar hemma kan vara lugna jag haller mig i skinnet :)

I helgen ska vi, hollandarna och en amerikansk tjej vi lart kanna ivag pa en weekendtrip till Mole National Park. Den ligger ett par timmar bort med buss och ar en av de basta nationalparkerna i den har delen av Afrika. Tydligen ska det vara stor chans att se elefanter, antiloper, apor etc. Och dessutom har hotellet poooooool. Jipppiieee.

Nu ska jag ladda in bilder. Mar ni bra dar hemma? Hoppas det!!

KRAM

Hojhoj!

2010-04-11T14:04:00.004+02:00

Nu sitter vi pa plats pa internetcafet igen. Inte for att det ar internet som ar sjalva syftet utan nu handlade det framst om att vi ville ha luftkonditioneringen som finns har inne. Det gar inte att beskriva med ord hur fin den ar. Aaah. Idag ska vi bara chilla hela dagen, vi cyklade in till stan for nagon timme sen men da hade Sparkles fortfarande inte oppnat. Och det ar alldeles for varmt att vara random utomhus. Mina axlar och nacke branner sen igar. Och Sara har brant sina armar. Haha samst ar vi. Men idag ar vi noggrannt insmorda med faktor 50 sa nu javlar ska vi halla brannskadorna borta!

I morse tvattade vi for forsta gangen. For hand. Vi var samst. Vara systrar hjalpte oss och de upprepade om och om igen 'it's not clean, it's not clean'. De tyckte nog att vi slarvade. Men det gjorde vi ju ocksa. Haha. Tvattmaskiner ar sjukt soft alltsa. Tank pa det ni hemma! Dock maste jag saga att det ar ratt mysigt att sitta pa en pall och tvatta sina klader i en balja full med vatten. Rogivande pa nagot vis.

Det senaste dygnet har inte varit sa bra matmassigt. Igarkvall serverades vi nagon slags friterad fruktgeggamojja och jag och Sara tittade pa varandra med panik i blicken. Dock ar det valdigt forolampande att lamna mat har sa vi gick in i trans och at enligt metoden tugga-svalj-tank pa nagot annat. Inte direkt livets kvallsmat men vi lyckades pilla i oss allt. I morse blev det annu en utmaning for den lilla magen da det blev nagon slags grot till frukost. Eller, grot och grot, kan val bast beskrivas som gra geggamojja. Lite som garkvallens middag. Metoden svalj och tank pa nagot annat kom alltsa val till pass aven i morse och det kanns fint att det ar det som galler till frukost nu kommande tva manader. Sara lyckades forhandla till sig en kommande frukostdiet bestaende av te och smorgas men jag min lilla glutenallergiker far snallt fortsatta med 'groten'. Jippie. Sarkasmen dryper sa mycket att man skulle kunna vrida ur den ur en trasa.

Idag fyller min pappa ar. GRATTIS!!! Min familj ska fira genom att ata avocado med kraftstjartar till forratt, oxfile och potatisgratang till huvudratt och pannacotta till efterratt. Jag blev jatteglad nar de berattade det for mig. Verkligen. Otroligt glad. Det ar harligt att ha en sadan egenskap att man kan gladja sig at andra!!!!!!!!!!!!! Typ.

Ta hand om er darhemma!

Bilderrrr

2010-04-10T19:33:00.002+02:00

Snodde lite bilder fran Saras blogg for jag har inte med min kamerasladd hehe. Men sa att hon inte blir arg ska jag ge henne lite gratisreklam:

www.varldenharkommerjag.blogg.se <-------- BESOK!!! Varldens basta Ghana-blogg!!! Jag tar andraplatsen med gott mod ;)

Saturday in Ghana

2010-04-10T18:59:00.002+02:00

Hej alla!

Sitter pa plats pa Afrikas snabbaste internetcafe och har just avverkat en dryg timmes skypande med mamma och pappa. Harligt! Idag slog jag och Sara dock pa stort och kopte tva timmar har sa har anda trekvart kvar. Med andra ord hinner jag knattra ner ett litet blogginlagg.

Idag har jag lyckats branna mig for forsta gangen. Vi ar ju lediga pa helgerna sa trots att vi bara jobbat i tva dagar var vi riktigt taggade for ledig lordag! Vi akte till en pool och simmade och njot tillsammans med Lennaert, en hollandsk volontar, och ett par ghaneser. Helt gudomligt att hoppa ner i en swimmingpool efter over en vecka av konstant svettande. Wow.

Inser att jag kanske borde beratta lite om sjalva syftet med var resa hit: volontarsarbetet. Vi borjade i torsdags och har alltsa bara jobbat i tva dagar. Vi ar pa ett barnhem som heter Tamale Children's Home dar vi ska gora vart basta for att ge barnen en bra start i livet, framst genom att umgas med dem och ge dem uppmarksamhet. Pa barnhemmet finns barn mellan 0-13 ar men det verkar som vi mest kommer ha hand om dem mellan 1-3 ar. Sa dem leker vi med, haller om, matar, byter bloja pa och har allman uppsikt over. Kan beratta mer dtealjer nasta vecka nar vi jobbat nagra fler dagar. Hittills verkar det dock bra, barnen ar verkligen i behov av uppmarksamhet och hjartat bloder nar man marker hur de njuter av kontakten med en annan manniska. Har vid flera tillfallen haft barn som somnat in i mitt kna med huvudet vilandes mot min brostkorg och det ar en kansla som overvager det mesta.

En aspekt av att jobba pa barnhemmet ar att vi kommer bli sjukt valtranade. Detta med tanke pa att hemmet ligger i andra anden av staden och bjuder pa ca 1,5 timmes cykling om dagen (45 min dit, 45 min hem). Detta i 40 graders hetta. I SKUGGAN. Ni forstar att det gar at en hel del vatten.

Transporterar man sig inte med cykel har ar det taxi som galler. Javlar vad billigt det ar. 40 pesewas fran vart hem in till stan vilket motsvarar ungefar 3 kronor. Haha. Nar vi fatt nog av fysisk anstrangning kanske vi borjar ta taxi till och fran barnhemmet i stallet, sa verkar manga andra volontarer ha gjort. Hehe.

Taxichaufforerna i detta land verkar ha en bedomningsskala lite annorlunda fran vasterlandska chaufforer. Yrkesskickligheten har bedoms namligen inte efter vanliga kriterier. Om du har en fin bil, ar grym pa att hantera vaxelspaken eller accelererar fran 0-100 pa en halv sekund spelar ingen roll. Det man satsar pa ar i stallet tutan. Om man inte tutar minst var tionde sekund ar man som taxichauffor att betrakta som misslyckad. Verkligen. De flesta tutar fore varje korsning, efter varje korsning, varje gang man kor om nagon och varje gang det ar nagon som befinner sig i narheten av vagen. Pa trottoaren eller sa. Tut tut.

Jag blir mer och mer saker pa att jag kommer do har i Ghana. Av coola tropiska sjukdomar eller uppaten av ett lejon? Nejda. Istallet kommer det handla om att jag krockat med en getflock (de invaderar vagarna) eller kort in i en ko. Eller blivit pakard av en hysteriskt tutande taxichauffor...

Ghana ar fortsatt grymt, vi far nya vanner har varje dag och chillandet fortgar enligt planerna. Nasta helg ska vi dock ge oss ifran Tamale och bege oss till Mole, en nationalpark ett par timmar bort. Dar ska det tydligen vara gott om elefanter, zebror, antiloper osv. Safari!!!

Puss pa er!

BILDER!

2010-04-07T13:45:00.007+02:00

Afrikas snabbaste internet!

2010-04-07T13:11:00.002+02:00

Hej alla!

Nu sitter jag och Sara pa stadens stolthet, internetcafeet som ar det snabbaste i Afrika! Igar uppgraderade Francis det till och med till 'one of the fastest in the world!!!' sa det gar inte av for hackor har. Har inte gett datorn nagon riktig utmaning an men nog verkar det snabbt. Afrika ar sa high-tech! Hahaha.

Igar var en busy day. Formiddagen agnade vi at att aka runt med Francis och kolla pa de projekt Voluntary Childaid ar inblandade i. Blev lite filmtjarnevarning med tanke pa att var ankomst till skolorna orsakade hysteri bland barnen. Alla vill halla hand, presentera sig, ta pa en etc. Vinkar man till barnen pa avstand skriker de som om man vore Johnny Depp. Roda mattan-kansla i Afrika var ju kanske inte riktigt vad jag hade forvantat mig men det ar ratt mysigt faktiskt. Barnen har en otroligt harlig uppsyn och jag kanner i hela kroppen hur jag vill gora allt jag kan for att hjalpa dem. Speciellt en skola vi besokte igar var otroligt fattig - det fanns inga bankar, inga stolar, inga papper eller pennor, de svarta tavlorna var formultnade och sjalva byggnaden sprucken och fallfardig. Det gar inte att se sadant utan att bli berord. Sa fort jag kommer hem kommer jag se vad jag kan gora for att samla ihop pengar och skicka ner for att hjapa dem.

Igar flyttade vi aven in hos var nya familj. Konstig kansla men det kan nog bli bra. Familjen verkar trevlig aven fast var vardmamma hela tiden tittar pa oss och skrattar. Vi har fatt ett eget rum och dar finns en takflakt tack och lov. I natt lyckades Sara dock overtala mig att sova utan den 'for hur ska vi annars kunna bli riktiga afrikaner?!' men jag tror nog att vi i fortsattningen har den pa. Haha. Familjen verkar vara medelklass eller lite over med tanke pa att de har elektricitet, toalett, dusch och ett litet kok inomhus. Dock sover barnen pa madrasser inne i vardagsrummet och det ar ju inte direkt inrett sa som man ar van vid hemifran. Men allt det viktiga finns och det kanns skont! Jag och Sara fick kopa 2 cyklar av dem som vi idag har premiarinvigt. Vi lyckades cykla vilse pa vag fran huset till stan men det loste sig sa smaningom hehe.

Vi kommer nog inte hanga sa mycket hemma forutom vid middagen och sen pa kvallen. Det finns en restaurang i city som heter Sparkles och den ar det stora volontarshanget. Dar ska vi chilla pa eftermiddagarna med snygga volontarer och harliga ghaneser. Invigde den igar och at POMMES FRITES!! Aaah. Gott!! Maten har ar annars speciell. De har valdigt mycket traditionell ghanesisk mat som skiljer sig mycket fran det vasterlandska. Som exempel kan namnas det vi at igarkvall som jag inte minns vad det heter men i princip ar grillade bananbitar med en slags chilisas till. Annars ar dte mycket ris, tomatsaser och kyckling. (Har ater de allt pa kycklingen. Rubbet. Till och med benet om de kommer igenom. Helt sinnes).

Imorgon ska vi borja jobba pa barnhemmet. Det kanns sadar... eller stallet och barnen verkar jattemysiga men de som jobbar dar var lite aviga nar vi var dar och halsade pa. Tydligen har de haft en hel dle problem med volontarer forut, fast hollandska. Sa vi ska satsa stenhart pa var svenska charm for att mjuka upp dem. Hehe.

Nu ska jag ladda upp bilder men gor det i ett separat inlagg.

TACK for fina mail och kommentarer!! Nu ar jag nojd tjej!!

Africa!

2010-04-05T22:57:00.002+02:00

Helt sjuk uppdateringstakt. Ett inlagg om dagen typ. Hojhojhoj vad grymt. Men imorgon flyttar vi ifran volontarshuset dar vi bott hittills sa da forsvinner den dagliga tillgangen till internet. Uppkopplingen ar visserligen urusel och datorn blir overhettad pa nolltid men anda, det finns internet. Tror inte var vardfamilj kommer ha det sa i fortsattningen blir det nog internetcafeer som galler. Men som Francis aldrig trottnar pa att upprepa har de 'the fastest in Africa!!!' sa det finns hopp aven framover.

Hahaha. Alltsa, Afrika ar sa haftigt. Kan inte riktigt forsta att vi faktiskt ar har, mitt uppe i det hela. Ghana ar ett otroligt fascinerande land och jag kan inte nog betona hur afrikanskt det faktiskt ar. Idag har vi spenderat storre delen av dagen vid kyrkan dar det var festligheter for att fira annandagen. En liten gudstjanst blev det (dock inga 4,5 timmar tack och lov) och sen var det picknick! Sen var det massa tjejer och kvinnor som battlade varandra i en danstavlin vi aldrig riktigt forstod reglerna i och sen slutligen blev det dags for fotbollsmatchen som vi fruktat anda sen igar. Jag lyckades svara mig fri fran malvaktpositionen och tog istallet en aktiv roll pa mittfaltet. Hahaha. Dog dock lite av hettan och anstrangningen. Det ar jobbigt att spela fotboll i tropisk varme!!! Nu ikvall ballade vadret dock ur och det blev varldens askvader. Mysigt pysigt men min storsta skrack ar att elektriciteten ska forsvinna (vilket den tydligen ofta gor) for da kommer vara flaktar sluta fungera och det vore INTE BRA!!!! jag upprepar, INTE BRA!!! Flaktar i mitt hjarta!

Imorgon ar schemat fullspackat. Vi ska runt och titta till alla Voluntary Childaids projekt samt flytta in i vara vardfamiljer. Blir nog grymt.

Jag trivs verkligen som fisken i vattnet har. Allt ar otroligt chill och manniskorna ar fantastiskt vanliga och valkomnande. Visst ar den sociala standarden sjukt mycket lagre an hemma men det har gatt valdigt fort att vanja sig. Ska beskriva det hela lite mer utforligt nar jag flyttat in hos var familj. Utlovar aven lite bilder sa fort jag far tid att lagga over fran kameran till mitt usb-minne.

Nu ska jag och Sara chilla. Hehe. Det borjar vi bli valdigt bra pa. Till och med battre an forut!!!

TACK for alla uppmuntrande kommentarer forra inlagget!! Innan jag kollade var jag bittrare an bittrar och funderade pa att ta bort bloggen, ta bort facebook, ta bort allt och bo i en hydda i Tamale resten av livet. Men nu har jag tro igen! 50 000 pluspoang till mathilda som skickat ett underbart mail dessutom. Och 50 000 minuspoang till min familj som just nu ar pa min lista!!!

Ta hand om er!!!!!!

Bloggarn tar nya tag

2010-04-04T22:27:00.002+02:00

Har aterigen kommit at datorn har i Voluntary Childaid-huset och passar pa att gora en liten uppdatering. Har god lust att strunta i det dock da mitt forra inlagg (som jag skrev i svett och tarar...nastan) belonades med noll kommentarer. Och med tanke pa att bloggen ar min enda kontakt med er dar hemma just nu sa suger det lite. Hade det inte varit for att jag trivts sa bra hade jag nog kant mig lite ensam och overgiven. Men, this is Africa, har ar man tack och lov aldrig ensam och overgiven!

Vad galler alla myter som finns om denna kontinent kan jag bara bekrafta dem.
Kvinnor som bar gigantiska korgar pa huvudet? Absolut.
Getter och asnor som vandrar omkring lite som de vill? Jajjamen.
Gudstjanster dar alla dansar och sjunger som om det inte fanns nagon morgondag? Jaada! Check check check. Allt ar sa afrikanskt att man dor. Till och med dansas det pa gatorna.

Dagens stora upplevelse far val anses vara gudstjansten som vi var med pa i en kyrka idag. Herregud. Forsta timmen bara njot jag, andra timmen gick tiden fortfarande fort, tredje timmen borjade man bli lite trott pa det hela och i fjarde timmen ville jag mest bara do. Nar femte timmen inleddes hadade jag for fullt i mina tankar och funderade pa att folja i jesu fotspar med en liten korsfastning. Da tog spektaklet slut tack och lov sa slapp sjalvmordet. Forutom det faktum att gudstjansten var 46294692648246 miljoner ganger for lang var det sjukt roligt. Mycket sang, mycket dans, mycket skratt, en prast som verkade satsa pa stand-up och en stamning som narmast kan beskrivas som euforisk. Tank er amerikansk gospel och ta det ganger 100 ungefar. Vi tre sma europeer fick hela kyrkans valsignelse och sen lyckades prasten varva oss till fotbollsmatch imorgon (de gillar fotboll har i Ghana). Haha herregud.

Jag trivs jattebra och njuter av den allmanna installningen har. Skulle tro att ghaneserna kan vara varldsbast pa att chilla. Nu de forsta dagarna har vi ju bara introduktion vilket i princip innebar kika runt pa stan, lara kanna kulturen och allmant bara vara och kanna av stamningen. Pa tisdag ska vi runt och kolla pa Voluntary Childaids alla projekt och da ska vi ocksa flytta till vara vardfamiljer. Dessutom ska det inkopas cyklar sa att vi kan rora oss runt stan sa smidigt som mojligt. Tamale har runt 400 000 invanare men ar ingen storstad i den bemarkelsen. Folk bor valdigt tatt har hehe.

Ikvall har vi atit en liten middag och allmant chillat. Gick en kvallspromenad med Lydia (flickvan till Francis) och hennes tva barn samt Sara & Maarten och det slutade i en dansorgie. Haha. Sen har vi suttit inne och sjungit olika sanger...jag och Sara forsokte sprida Imse Vimse Spindel medans de andra promotade sina egna landers barnsanger. Det hela slutade med att vi satt unisont och sjong Westlife, ett band som uppenbarligen gar hem i alla lander!

Det ar fortarande helt sjukt varmt men borjar vanja mig. Hettan gor dock att man inte ar sa hungrig som hemma. Nu i tva dagar har vi bara atit en ananas till lunch och sen kvallsmat bestaende av ris och nagon slags tomatsas. Hemma hade jag dott men har fungerar det bra.

JUST DET!!! Nu har jag kopt ett sim-kort sa mitt gamla nummer ar vardelost. 00233547742071 ar det som galler nu!

KRAM!

En rapport fran den sjukaste hetta jag upplevt

2010-04-03T16:57:00.004+02:00

Nu kommer min forsta uppdatering fran Ghana! Jag ar full av intryck och upplevelser och vet inte riktigt var jag ska borja.

Sitter just nu i volontarshuset, mitt och Saras hem fram tills tisdag. Det ar ett ratt stort hus som med Ghana-matt nog ar ganska fancy. Inte med svenska matt dock. Allt det nodvandiga finns dvs sangar, toalett, dusch, matbord och ett slags kok. Mobleringen ar obefintlig och AC ar en avlagsen drom. Men takflaktar finns det TACK GODE GUD!

Jag ska borja med att klargora att Ghana ar ett oerhort varmt land. Helt bisarrt. 40 grader i skuggan under dagtid och inte mycket kallare pa natten. Igar stod termometern pa 35 grader strax efter 21. Svetten flodar! Lyckades sova i natt aven fast jag vaknade da och da och forbannade hettan. En fonstertittare hade nog blivit nojd om han kikat in da bade jag och Sara ansag det alldeles for varmt att anvanda varken sovklader eller nagot tacke = nakenchock 1,0.

Vi har varit ivag ett par dygn nu och det har gatt i ett. Resan fran Sverige till Accra gick bra, vi mellanlandade i Frankfurt och allt flot pa. Framme i Accra vid kvart i tre ghanesisk tid, dvs kvart i fem svensk tid. Pa torsdagen hann vi sedan med ett par halsbrytande taxiresor, incheckning pa hotellet och middag pa en restaurang med Francis - en 25-arig ghanes som har hand om oss under introduktionsdagarna - och tre av hans vanner. Trevligt men jag har bestamt mig for att i fortsattningen har jag pojkvan nar folk fragar. Tror det blir lite lugnare da.

Vi spenderade bara en kvall och natt i Accra och det kan mest beskrivas som KAOS. Otroligt forvirrat, overallt manniskor som vill salja, slumomraden, tutande taxis, galen trafik, folk overallt. Accra har tre miljoner invanare och infriar nog varenda liten forvantning man har pa en afrikansk huvudstad.

Igar akte vi buss i tolv timmar mellan Accra och Tamale, en land resa med tanke pa att vagarna inte alltid bestod av asfalt och att det nar som helst kom getter eller asnor och spatserade over vagen. Akte igenom manga byar och har redan efter ett par dagar i Afrika sett orakneliga exempel pa extrem fattigdom.

Det ar bara jag, Sara och en hollansk kille som heter Maarten som ar nya volontarer sa idag har vi vandrat runt i Tamale tillsammans med en kille jag inte minns namnet pa som visade oss lite viktiga platser. Marknadsstanden star tatt och det saljs allt fran nyslaktat kott till halsband, skor, telefonkort och allt daremellan. Vi ar langt norrut i Ghana sa har ar det mer eller mindre savannomrade, dock aven ratt mycket gronska. Under bussfarden fran Accra akte vi igenom storre delen av landet och akte da langa strackor genom djungeln. (Det uppkom en diskussion om det bor kallas djungel eller regnskog men vi enades om att en regnskog nog bor vara lite mer ottillganglig. Hur som helst, otroligt vacker natur).

Senare idag ska vi ivag och spela fotboll med Francis och massa av hans kompisar men vi far se hur stort mitt deltagande blir. De verkar ratt skeptiska till fotbollsspelande tjejer. Annars har jag inte markt av nagra direkta konsgrejer, vi gar runt i linnen som ar ratt urringade men hittills har ingen tittat snett. Det var ju annars en av de major problemen i vara packningsforberedelser haha.

Ar forvirrad av allt nytt som hander hela tiden (kulturkrocken ar verkligen ENORM) men det kanns bra att vara har hittills. Har blivit mest chockad av varmen och det faktum att allt ar sa galet. Kaos kaos kaos. Men man vanjer sig val. Det allmanna intrycket ar dock overvagande positivt!

To sum it up, jag mar bra, allt ar fint, vi lever!!! Och Afrika ar minst lika fascinerande i verkligheten som i fantasin. Aterkommer med uppdatering och bilder sa fort jag far chansen!

Ta hand om er!

Ännu en blogg

2010-03-30T21:47:00.000+02:00

Nytt land = ny blogg. Lätt matematik!

Jag åker till Stockholm imorgon och lyfter mot Ghana tidigt på torsdag morgon. Dårskap enligt vissa men ett genidrag enligt andra. Speciellt min kära moder har haft rätt brutala tvivel ("man får väl vara glad att det inte är Gaza!") men hon har nog kommit över den värsta ångesten nu. Jag själv har ingen ångest alls faktiskt, känner bara ett otroligt sug att komma iväg. Är enormt förväntansfull men har inga förväntningar. Det enda jag egentligen vet på förhand är att vi kommer bo hos en familj som heter Acheampong i metropolen Tamale (400.000 invånare, jönköping blir ägt x4) och att vi båda kommer jobba som volontärer på ett barnhem. Små detaljer så som tillgång till elektricitet, varmvatten och allmän komfort är högst okända. Den som lever får se!

Vet inte riktigt hur tillgången till internet kommer vara men enligt ryktena finns det gott om internetcaféer. Hoppas på att kunna uppdatera bloggen så mycket som möjligt så att ni där hemma hänger med i svängarna. Vet ju att mamma och pappa kommer läsa iallafall och kanske även några andra, min London-blogg blev ju oväntat populär haha. Är det förresten någon som vill hitta dit är adressen www.emma-blom-london.blogspot.com.(Min kreativa ådra får 0 av 5 stjärnor).

Det jag tycker minst om med att resa iväg är att säga hejdå. Det skulle jag gott kunna klara mig utan. Liksom att packa, gode gud vad tråkigt det är. Men vore det inte för avsked och packning skulle jag nog vara odelat positiv just nu, för peppen är STOR!